Landskrona har kämpat på
Landskronabon och professorn Erik Renström blir ny rektor för Lunds universitet i januari 2021. Här berättar han om varför han hamnade i Landskrona och hur näringslivet kan knyta starkare band till universitetet.
Varför valdes du till ny rektor för Lunds universitet?
– Jag tror att jag hade konkreta exempel på vad jag vill åstadkomma som rektor och kunde ta ner det till en praktisk nivå. Dessutom tror jag att jag har en vältalighet som tilltalar. Att arbeta med forskning har pressat mig att uttrycka mig effektivt men elegant.
Hur hamnade du i Landskrona?
– Jag kommer från Göteborg, men min fru har rötter i Landskrona. Ändå hade vi inte sökarsiktet inställt på Landskrona när vi flyttade ner till Skåne från Göteborg på 90-talet. Vi bodde på en rad andra platser innan vi hamnade här av en slump. Vi körde igenom Landskrona när vi skulle julhandla 2010 och jag upptäckte hur fint det var nära havet, naturen och med en stadskärna tätt inpå. Allt finns här. Vi köpte ett hus i Svaneholm, nära Exan, och det var huset som lockade oss. Det var delvis en slump att vi hamnade i Landskrona, men vi var öppna för slumpen.
Du har försvarat Landskrona flera gånger, till exempel i ett reportage i Kvällsposten 2016 när Landskrona fick mycket negativ publicitet på grund av kriminalitet. Varför känner du så starkt för Landskrona?
– Jag har flyttat runt och bott på många ställen, både i Sverige och utomlands. Av någon anledning har jag känt mig hemma i Landskrona från dag ett. Landskrona är en konstant för mig.
Finns det något i stadens själ som du tycker om?
– Ja, det här är en stad som har gått igenom prövningar genom hela sin existens, men den har alltid kämpat på. I Landskrona finns det en anda av ‘ska det hända något, så måste man fixa det själv.
Hur har Landskrona utvecklats sedan ni flyttade hit?
– Jag tänker först på det som har byggts. När vi kom hit fanns inte en enda tegelsten i Norra Borstahusen. Dessutom har det gjorts många kompletterande insatser inne i stadskärnan, runt nya hotell Öresund har det skapats en ny mondän, internationell stadsdel. Att Weibullsholm har blivit upprustat sätter också en positiv ton för staden eftersom det ligger i entrén vid Österleden. Men den stora skillnaden är nog en annan. Det känns som att det har skapats ett större välstånd, att skolresultaten har blivit bättre och att staden hänger ihop bättre än vad den gjorde tidigare. Det finns en påtaglig nybyggaranda som märks av.
Har bilden av Landskrona förändrats?
– Verkligen. När jag var på middagar för några år sedan och konversationen började hacka kunde jag alltid nämna att jag bodde i Landskrona. Då kom samtalet igång. Alla de stora samhällsfrågorna kom upp; integration, trygghet, kriminalitet, skolresultat. Nu är tonen en annan. Om Landskrona kommer upp i samtal är det oftast framåtandan som nämns. En vanlig kommentar är, ‘det händer mycket Landskrona, väl?’ Jag tror att det finns en medvetenhet om att Landskrona fått kämpa, att staden inte har fått gratisgåvor.
Hur kan näringslivet i Landskrona knyta starkare band till Lunds universitet?
– Samverkan med samhället och näringslivet är en av universitetets kärnuppgifter. Alla fakulteteter har personer som arbetar med det. Men man bör fundera på vad man vill ha universitetet till. Vill man ha enkla konkreta lösningar på problem, är det kanske inte universitetet man ska vända sig till. Då kan en managementkonsult vara till större nytta. Men om man har man stora grundläggande problem som man vill att någon ska ta tag i och bryta ner i mindre beståndsdelar är universitet intressant. Jag vill även lyfta Campus Helsingborg, som kännetecknas av att de samarbetar med det lokala näringslivet. De har stor vana vid att samverka med mindre företag.
Vad tycker du att företag i Landskrona kan lyfta fram när de vill locka studenter?
Berätta vilka spännande jobb som finns, exempelvis inom den högteknologiska industrin. För de företag som har möjlighet, informera också om framtidsutsikter, finns det exempelvis möjligheter att arbeta utomlands? Landskronas fördel är att staden ligger nära många andra städer, och att det är lätt att pendla in. För de som är i familjebildande ålder kan man också trycka på hur praktiskt det är att bo här, att allt finns så nära. Dessutom finns det en väldigt stor arbetsmarknad att tillgå om man bor i Landskrona.
Ur ett näringslivsperspektiv, vilka ser du som Landskronas styrkor?
De senaste åren har det pratats mycket om den kreativa klassen och framväxten av tjänstesektorn. Men våra industriföretag, sådana som finns i Landskrona, har fortfarande stor betydelse, de generar jobb och export. Arvet är en styrka, men det måste anpassas till framtiden. Dessutom är läget utmärkt, med access till stor arbetsstyrka inom pendlingsavstånd. Det finns också en kämparanda och nybyggaranda i staden som man kan bygga vidare på. Många vill vara en del av det.
Hur ser du på Landskronas framtid?
– Till att börja med måste vi blicka bakåt. Jag är väldigt imponerad av att Landskrona funnits i 657 år. Med svenska mått mätt är det väldigt lång tid. Samtidigt är det intressant att fundera över varför har staden inte blivit större än vad den är. Landskrona har grannar som är större och som har hållit tillbaka volymutvecklingen. Men det finns stora fördelar med det, Landskrona ligger i mitten av allihop. Staden behöver nödvändigtvis inte bli störst, men bäst.
Hur ser du på Lunds universitets framtid?
– Här finns också en lång tradition, men inte lika lång som Landskronas. Universitetet är ‘bara’ 350 år, men har under den tiden omvandlats i grunden flera gånger. Avgörande för universitetets framtid är att det fortsätter så och att det odlar sin kreativitet. Det är lätt att förstöra den genuina kreativiteten genom att överbelasta sin organisation eller att vara för nöjd med sakernas tillstånd. Coronakrisen har inneburit mycket tragik, men jag har personligen sett hur den gjorde att vi kunde besluta om och genomföra saker snabbt. Det kanske måste finnas lite lagom med kris i vardagen för att frigöra kreativitet. Att värna kreativiteten och ge utrymme för handlingskraft kommer att vara ledstjärnor för den nya universitetsledningen.
Hur kommer din egen framtid att bli?
– Jag kommer att vara mer i sökarljuset så klart. Samtidigt kommer jag från en roll, som dekan för medicinska fakulteteten, där man är ganska utsatt. Det blåser hårt även där. Då är det skönt att kunna komma hem till Landskrona. Vi har köpt en ny lägenhet i gamla Tvålfabriken som ju ligger nära konsthallen, parken och havet. Landskrona är en fin stad att återhämta sig i.
Fakta om Erik Renström
Gör: Ny rektor på Lunds universitet från 1 januari 2021.
Karriär: Läkare. Bedrivit diabetesforskning på Göteborgs och Lunds universitet. Professor i experimentell endokrinologi vid Lunds universitet 2009. Erik Renströms forskning är inriktad på diabetes och särskilt de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Dekan på medicinska fakulteten på Lunds universitet sedan 2018.
Ålder: Född 1963 i Göteborg.
Bor: I Landskrona sedan 2011.
Text: Maria André, Foto: Kennet Ruona, Lunds Universitet
