Återvunnen metall blir allt viktigare när stålindustrin ställer om
Visste du att den process Landskronaföretaget Befesa Scandust använder har sina rötter i amerikansk rymdforskning? Deras teknik för att återvinna metaller är unik och blir allt viktigare för kunderna, de nordiska ståljättarna, när kraven på hållbarhet ökar.
– Efterfrågan på återvunnen metall kommer bara att öka i framtiden, säger den nytillträdda vd:n Victoria Hellström Mader.
Befesa Scandust grundades i Landskrona 1983, strax efter nedläggningen av Öresundsvarvet. 1 800 personer miste jobbet och Landskrona sökte nya företag som kunde ge arbetstillfällen. Samtidigt sökte SKF, som hade utvecklat en ny plasmateknik, inspirerad av amerikansk rymdforskning, som kunde användas för återvinning av metaller ett lämpligt ställe för sin första pilotanläggning. Detta blev fröet till företaget Scandust. Att innovationen hamnade i Landskrona berodde dels på tillgången på arbetskraft, dels på att här fanns goda tåg- och hamnförbindelser.
Företaget är i dag en del av Befesa-koncernen, ett av Europas ledande metallåtervinningsföretag och noterat på Frankfurtbörsen. På anläggningen i Landskrona arbetar cirka 80 personer med återvinning av metaller ur filterstoft från de stora nordiska stålverken i Sverige och Finland, som Alleima (före detta Sandvik) och Outokumpu.
När man smälter ner stålskrot, samlas stoft i filtret där man renar rökgasen. Stoftet är inte värdelöst, utan innehåller höga halter av metaller så som nickel, krom och zink. På Befesa tar man emot filterstoftet, och processar det i ett smältverk. Ut kommer metallgranuler som innehåller värdefulla metaller, som sedan går tillbaka till stålverken där den återanvänds i tillverkningen av rostfritt stål.
– Vi är en del av stålets kretslopp och tar hand om restprodukter som uppstår vid tillverkning av rostfritt stål, säger Victoria Hellström Mader, vd på Befesa Scandust.
Hon tillträdde som vd på Befesa Scandust i mars 2023, och har tidigare haft ett flertal chefsroller inom stora industrikoncerner som Heidelberg Cement och Trelleborg. På Trelleborg var hon bland annat miljöchef på koncernnivå, och det var miljöperspektivet som lockade henne till Befesa.
– Befesa har en spännande verksamhet, med tydlig inriktning mot hållbarhet och återvinning, som jag är väldigt engagerad i. Dessutom är vi tätt länkade till den nordiska ståldindustrin, som befinner sig i ett omdaningsskede där man framåt måste producera stål på ett mer hållbart sätt. I detta nya landskap har vi en viktig roll att spela.
Befesa Scandust är ett företag som gjort en kraftfull utvecklingsresa de senaste åren. Startpunkten för omdaningen var 2016 då man fick stänga sin verksamhet i fyra månader efter ett beslut från länsstyrelsen. Detta efter att förhöjda halter av cyanid och tungmetaller hade upptäckts på företagets område.
– Krisen ledde till att man var tvungen att ta ett fullständigt omtag om både miljöarbete, säkerhet och arbetsmiljö. Vi har byggt upp allting igen från grunden. Vi har lärt oss vikten av att vara transparenta mot omvärlden och mot myndigheter. Det finns ingen sopa under mattan-mentalitet. Vi har byggt upp en hög säkerhetskultur internt, där vi har höga förväntningar på öppenhet. Om våra medarbetare observerar något avvikande, så ska det registreras, oavsett om det är en liten eller stor sak. Vi kan inte tumma på säkerhet och miljö. Om vi gör det kan vi inte driva vår verksamhet vidare, säger Victoria Hellström Mader.
På Befesa arbetar man för att fortsatt minska verksamhetens miljöpåverkan. På anläggningen finns också ett avancerat vattenreningsverk som renar allt vatten som faller inom Befesas område. I efterdyningarna av miljöskandalen tycker Victoria Hellström Mader att kritikerna ibland glömmer bort att företagets kärnverksamhet leder till att vi sparar på jordens resurser.
– Vi är ett återvinningsföretag. Vi tar hand om ett material som är farligt avfall, alltså filterstoft, som innehåller värdefulla metaller. Vi ser till att återföra det till kretsloppet. Skulle vi inte finnas, skulle den resursen ha kastats bort på deponi.
Ett ökat globalt fokus på hållbara industriella processer, ställer också nya krav på Befesa. Deras kunder inom stålindustrin har satt tydliga mål kopplade till att minska sina koldioxidutsläpp.
– Det är en framtidsfråga för hela vår industri. En del av våra koldioxidutsläpp beror på att vi använder koks i vår process. Vi tittar på hur vi ska kunna minska våra utsläpp på sikt, och hur vi ska kunna ersätta koksen med annan råvara eller metod. Det är tekniskt komplicerat, men jag ser det som en avgörande framtidsfråga. Vi kan inte rygga tillbaka för att det är tekniskt svårt.
Framtiden för Befesa Scandust och återvinningsindustrin i stort ser mycket positiv ut. Flera omvärldsfaktorer gör att industrin i allt högre grad kommer att återvinna material från sina processer.
– Deponi är ett dyrt och dåligt alternativ för många industriföretag. Industrin kommer framöver ha krav på sig att använda mer av återvunna råvaror, och behovet av vår tjänst kommer att öka. Vår styrka är att vi kan ta hand om material som inte många kan ta hand om. Vi har en tydlig nisch.
Även elektrifieringen, där exempelvis allt fler bilar och tunga fordon ska drivas med el och batterier, påverkar Befesas verksamhet.
– I och med den gröna energiomställningen ser man att förbrukningen av vissa metaller kommer att öka, exempelvis nickel. Allt detta material kan inte komma från jordskorpan utan det måste återvinnas.
En utmaning för Befesa är att hitta medarbetare med rätt kompetens, främst elektriker och mekaniker med specialistkompetens, som kan hantera tekniskt komplicerade installationer.
– Vi ser att många industriföretag söker personer med den profilen. Det vi försöker göra är att bjuda in till studiebesök till Befesa, för att få fler unga att bli nyfikna på vår bransch. Men det gäller att vi berättar om det på rätt sätt. När de får höra att vi arbetar med hållbarhet och återvinning märker vi ett tydligt intresse. Att vi är en del av en stor internationell koncern, och att vi jobbar med stora välkända kunder lockar också, säger Victoria Hellström Mader.
Ett säljande argument gentemot nya medarbetare är Befesas unika lösning på skiftschema. Här har man inte en lång sommarsemester, utan i stället flera långledigheter utportionerade över hela året. Under 60 veckor har man fem längre ledighetsperioder på 19 dagar.
– Vi märker att det är populärt att kunna vara ledig några veckor i sträck ett flertal gånger på året. Det ger en annan flexibilitet i privatlivet. Man får chans återhämta sig oftare och får tid till privata projekt eller resor, säger Victoria Hellström Mader.
Trots att Befesa är en del av en större koncern månar man om att Landskronaanläggningen ska behålla sin familjära stämning.
– Vi har en viktig tradition, och det är att vi grillar korv tillsammans varje fredag. Då deltar alla, allt ifrån operatörer till vd. Vi träffas och ser varandra i ögonen. Det gör att vi kan prata om allt möjligt, och förhoppningsvis känns avståndet till ledningen inte lika långt när vi ses ofta.
Victoria Hellström Mader har arbetat på Befesa i drygt ett halvår, men företagets kärna, återvinning, är något hon alltid brunnit för. Även privat.
– Min familj vet att jag aldrig slänger någonting. Det kan hända att det ibland provocerar. Saker vi inte använder får nytt liv på loppis, trasiga byxor kan bli shorts. Jag känner väldigt starkt för att utnyttja jordens resurser på bästa sätt och att inte slänga det som fortfarande kan användas.
Befesa Scandust i siffror
Tar hand om 60 000 ton filterstoff per år
Förbrukar 120 GWh el per år, vilket motsvarar produktionen från 7–8 vindkraftverk.
Leverar 50 GW tillbaka till Landskronas fjärrvärmenät.
Befesa Scandusts historia – första spadtaget togs 1983
1981 stängde Öresundsvarvet i Landskrona och 1 800 personer miste sitt jobb. Många aktörer undersökte hur Landskrona skulle kunna attrahera nya företagsetableringar.
Kullagertillverkaren SKF arbetade samtidigt med en ny plasmateknik, inspirerad av amerikansk rymdforskning, som kunde användas för återvinning av metaller. Samtidigt ville Naturvårdsverket lösa de miljöproblem som filterstoft orsakade vid framställning av rostfritt stål. Naturvårdsverket, som fann SKF:s teknologi intressant, bidrog med finansiellt stöd och det bestämdes att en återvinningsanläggning skulle byggas i Landskrona. Redan två år efter att varvet lades ned togs 1983 det första spadtaget för det som skulle komma att bli Scandust.
Källa: Befesa Scandust
