Om Tycho Brahe

Tycho Brahe var den excentriske danska vetenskapsmannen som satte Ven på världskartan redan under 1500-talet.

På Ven anlade Tycho en av Europas första forskningsinstitutioner där man använde sig av empirisk forskning. Anläggningen på ön bestod bland annat av det spektakulära slottet Uraniborg, det underjordiska observatoriet Stjerneborg och en fantastisk renässansträdgård.

Tycho Brahe föddes den 14 december 1546 på Knutstorps slott i Skåne – som vid den tiden var en dansk provins. Hans föräldrar, Otte Brahe och Beate Bille, tillhörde den mäktigaste delen av den danska högadeln, och flera av hans släktingar tjänade kungen som riksråd eller som länsherre vid någon fästning. Tycho uppfostrades av sin farbror Jörgen Brahe och hans hustru Inger Oxe på Tosterup slott. Han spenderade också mycket tid hos på Herrevadskloster.

Vid 12 års ålder skickades Tycho till universitetet i Köpenhamn för att studera filosofi och retorik. En solförmörkelse år 1560 väckte hans intresse för astronomi, och han började läsa böcker i ämnet. Han studerade lag, humaniora och vetenskap vid universiteten i Leipzig, Wittenberg, Rostock och Basel. I Leipzig påbörjade han astronomistudier utan tillåtelse, men förläts snabbt efter att han visat framgång. Han upptäckte att gamla observationer ofta inte var noggranna, och han började konstruera metoder och instrument för högprecisionsmätning av himlakropparna.

Under sin tid i Rostock sägs det att Tycho hade en kontrovers med en annan student. Detta slutade med en duell där Tycho fick en djup skada i sin näsa. Under resten av sitt liv täckte han över ärret med en protes som troligen var tillverkad av en silver-koppar-legering, i syfte att imitera hudens färg.

År 1570 återvände Tycho till Skåne. Han spenderade långa perioder på Herrevadskloster, som ägdes av hans morbror Steen Bille. Där byggde han ett laboratorium och ägnade sig med stort intresse åt att studera alkemi. Den 11 november 1572 observerade Tycho en ny och mycket ljusstark stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Tychos mätningar visade att det verkligen var en avlägsen stjärna, och inget lokalt fenomen. Detta blev mycket uppmärksammat, eftersom stjärnvalvet ansågs vara gudomligt och perfekt, och därför borde inga förändringar kunna uppstå där. Tycho observerade stjärnans ljusstyrka ända tills den bleknade bort året därpå. Han rapporterade händelsen i sin bok ” De stella nova”, som gjorde honom berömd över hela Europa.

Tack vare sin berömdhet blev Tycho erbjuden vetenskapliga uppdrag över hela Europa. Den danske kungen övertalade honom dock att stanna i Danmark. Tycho förlänades ön Hven i Öresund mellan Danmark och Skåne, och dessutom inkomsterna från ett antal egendomar. I gengäld skulle Tycho bygga ett eget observatorium på Hven, och leda ett ambitiöst vetenskapligt program. Detta uppskattas ha kostat Danmark 1-3 % av landets bruttonationalprodukt, ett världsrekord som stått sig sedan dess.

Det uppstod dock meningsskiljaktigheter mellan Tycho och det danska hovet år 1597 och Tycho tvingades lämna Danmark. Han gick i exil i Prag och utsågs till kejserlig astronom av kejsare Rudolf II. Kejsaren gav honom slottet Benatky som bostad. Tycho tog med sig sin tryckpress och sina instrument och fortsatte med sina observationer. Han utsåg Johannes Kepler till sin assistent som reste till Benatky år 1600. De hade arbetat tillsammans mindre än ett år när Tycho avled. Kepler sammanställde senare Tycho Brahes observationer och drog med dessa som grund slutsatser som förde kunskapen om vårt planetsystem vidare till en ny högre nivå.

Tycho Brahe dog den 24 oktober 1601. Åtskilliga utgrävningar har gjorts av hans grav men ännu är ingen dödsorsak fastställd. Idag är Ven en vacker, mycket levande och turistvänlig ö. Tycho Brahe-museet besöks av tiotusentals intresserade besökare varje år.